
På lördagsmorgonen bar det av på de största vägar (läs
bästa) vi kunde hitta på kartan. Kom upp i hela 120km/h som topphstighet på rakorna! Det gick som tåget genom en av det fattigare och tråkigare områdena i Rumänien (väldigt hög arbestlöshet). Platt landskap, trista kommuniststäder med stora, skräpiga och ofta nerlagda fabriker. Men på inte mindre än sex timmar var vi framme i Frasin. Hade ringt ett pensionat i förväg och stämt träff vid rådshuset i byn. En skön gammal gubbe med hatt och spritandedräkt kom och mötte upp oss på med sin moppe.
Vi bodde jättelyxigt på ett superfint pensionat - helt själva - och fick välja och vraka bland rummen.
På söndagen var det vandring som stod på schemat. Vi valde att köra upp på berget via en väg som i vår guidebok beskrevs som "...do not attempt after bad weather unless you have a 4WD car..." Med inställningen att vädret var det ju inget fel på och med en sportig Renault Megane borde det inte vara några större problem körde vi på... Men guideboken var från 2006 och vägen helt klart inte i toppskick. Efter att flera gånger ha fått ta fart för att komma uppför vissa partier, trixat oss över bäckar och underredet på bilen "tagit i" lite gav vi upp och parkerade och gick istället.
Efter en timmes traskande i granskog var vi äntligen framme vid målet - foten av Cheiele Doamnei (Lady stones). Efter en timmes klättring på snö, som gjorde klipporna ganska hala, runt denna häftiga stenformation var det dags för en värmande kopp te och ciorba ("sur" soppa) i bergshyttan.
Väl tillbaka på pensionatet hade "vår" kock kommit och slängt ihop en jättegod trerättersmiddag som serverades med en flaska vin (på husets bekostnad). Det var sååååå mycket mat att jag hade ont i magen hela kvällen ;)
Sista dagen - efter en rejäl frukost med alla möjliga konstiga köttpålägg - var det kloster besök på schemat. Vi åkte till det avlägsna och fina klostret i Sucevita och kikade in på en gudstjänst. Efter ett andra stopp på kloster kändes det som om vi kunde detta och vi åkte hemåt. På vägen passerade vi genom massor av små fina byar, med riktigt fina hus, med massor av snickarglädje, riktiga pepparkakshus!
Jag övade på mina rumänskakunskaper med byborna och skaffade mig några nya vänner...

På slingrande vägar i riktning mot Brasov körde vi precis innan mörkrets inbrott igenom en mäkta imponerande Canyon. Sen tog vi in på hotell för att vila upp oss inför resterande 3-4 timmars bilkörning som var kvar da
gen efter innan vi skulle vara hemma...


/Nicole

1 kommentar:
Guuud va fint!!
Skicka en kommentar