Nu är det lite trist, regnet bara vräker ned och kan man inte vara ute är utbudet i detta landet ganska tunt. Igenligen skulle vi dragit igång en landskamp mot Frankrike i tennis men eftersom tennisbanan står under vatten har vi fått skjuta det på framtiden.
Så i brist på bättre gör vi inte ett smack.
Nu skall jag ladda ned en film och fortsätta på samma tema.
Johan
lördag 30 maj 2009
onsdag 27 maj 2009
Bröllopsplanering
På avdelningen överarbetade tillställningar ligger nog bröllop överst.
Just nu är vi i pysselstadiet, iallafall Nicole. Flitens lampa lyser långt in på kvällarna. Det mesta av planeringen går som tåget men bakom kröken ligger panik och apati stadiet och lurar. Jag bara väntar på att något skall gå och strula till sig.
I helgen skall vi bjuda in några vänner på Thaimat, om vi hittar kokosmjölk dvs. Det verkar helt omöjligt. Någon har sett det där, någon annan har hört att det finns på ett annat ställe. Lik förbannat är det försvunnet när man letar. 2000 talets Yeti är en konserv med kokosmjölk.
Nu skall jag sova, ha det bra
Johan
Johan
Just nu är vi i pysselstadiet, iallafall Nicole. Flitens lampa lyser långt in på kvällarna. Det mesta av planeringen går som tåget men bakom kröken ligger panik och apati stadiet och lurar. Jag bara väntar på att något skall gå och strula till sig.
I helgen skall vi bjuda in några vänner på Thaimat, om vi hittar kokosmjölk dvs. Det verkar helt omöjligt. Någon har sett det där, någon annan har hört att det finns på ett annat ställe. Lik förbannat är det försvunnet när man letar. 2000 talets Yeti är en konserv med kokosmjölk.
Nu skall jag sova, ha det bra
Johan
Johan
söndag 24 maj 2009
Helg...
Började fredagen med att avnjuta en pizza (hemkörning, beställd på rumänska såklart) och ett glas rött på terassen. Härligt!
Idag vandrade vi med Razvan och Radu från Schei (där vi bor), över Tampa, till Poiana och stugan Postavarul för en välförtjänt lunch (efter ca 3,5 timmars vandring, mestadels uppför). Sen blev det en snabb vandring ner till Poiana, på en ca 50 min, och en taxi ner till Brasov. Glass på hemvägen och nu sitter vi här... 
Lördagen bjöd på en två timmars cykelrunda (invigde min mountainbike för i år) och avslutades med en grillsession på terassen. Johan fixade och donade med revbensspjäll som grillades i fyra timmar (äppelkvistar pallades i trädgården, senapsfrön inhandlades osv). Hattenkofers som äntligen var tillbaka från en tvåveckors Florida semester kom över och hjälpte oss att äta upp och avsmaka vinerna till bröllopet. Riktigt trevlig kväll!
Idag vandrade vi med Razvan och Radu från Schei (där vi bor), över Tampa, till Poiana och stugan Postavarul för en välförtjänt lunch (efter ca 3,5 timmars vandring, mestadels uppför). Sen blev det en snabb vandring ner till Poiana, på en ca 50 min, och en taxi ner till Brasov. Glass på hemvägen och nu sitter vi här...
/Nicole
tisdag 19 maj 2009
Tyskland
Medan Nicole solar sig i beromelse och firar familje lyckan utforskar jag andra anden pa skalan i Dachau Tyskland. Idag har jag spenderat 5 timmar med Herr Kraus fran Audi. Om man nagon gang skulle forsoka sig pa att generalisera tyskarna som kompetenta, petiga och onodigt detaljfokuserade sa AR herr Kraus urtypen. Javlar vad petig han ar. Han ar som den dar sista uppgiften pa matteprovet som inte skulle ga att losa. En omojlig not i dubbel bermarkelse. Hur som helst veknar aven den basta efter 4h tjat. Darfor var det inte helt misslyckat och Munchen ar en riktigt trevlig stad. Imorgon bar det hem till ost.
Sov gott
Johan
Sov gott
Johan
Nicole har blivit moster idag!
Äntligen kom lilla Labolina (som Leon döpt sin lillasyster till ;) ) till världen. Hela två veckor för sent! ...och eftersom Leon kom två veckor för tidigt har vi gått och väntat i snart fyra veckor.
Kl. 03:45 kikade hon ut. Väger 3360g och är 50cm lång.
Välkommen!
Kl. 03:45 kikade hon ut. Väger 3360g och är 50cm lång.
Välkommen!
måndag 18 maj 2009
Stolt som en höna ;)
...eller vad det heter ;) Öppnade mailen på jobbet i morse och då väntade det här på mig från Sergiu...
//Stolt Nicko
"Congratulations !!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!
hi Nicole ...and congratulations. You're a winner. I saw the results and you're on 3-rd place - snowboard woman"
Sen kom det några till....
"Alright!!!! You rock!!! We must drink to this... really :))"
"3rd place! Atta girl!"
Johan var också lite stolt över mig! Han höll om mig på jobbet och kläckte ur sig:
"This is the girl I am getting married to"
Är riktigt nöjd ;) Trots att jag åkte hyfsat dåligt...
Yeeeahah!
Synd bara att jag missade prisutdelningen. Ska få ett diplom, en medalj och ett presentkort på ca 600sek på Horsefeathers kläder (nåt streetmärke från Tjeckien tror jag).
//Stolt Nicko
PS. Början på Johans åk ligger ute på You tube http://www.youtube.com/watch?v=E6wdaUVEAOY
lördag 16 maj 2009
Freeridetävling
Det var under grava protester som kroppen motvilligt baxade sig ur sänge imorse. Axlarna benen och armarna fötterna kännde lama och hängde livlösa ut sidorna på kroppen. Gårdagens tävling var av det krävande slaget.
Igentligen var det inte själva åkningen som var den tunga biten. Den funkade bra. Laddad till tårna kastade jag mig ut för branten, för att tre svängar senare glida förbi domarna på mage. Frånsett den mindre krashen och att banan var ungfär dubbelt så lång som vi räknat med gick det ganska bra. Nicole tog sig ned utan större bekymmer. Som normal duktig svensk står man sig ganska bra i konkuransen.
Den riktiga utmaning började först när man skulle ta sig tillbaka. Med skidorna fastspända på ryggen och med en sködpaddas smidighet skulle man ta sig nerför ett stenfall, uppför ett stup och sedan slutligen 2h vandring nerför. Typisk Rumänskt. Inte ett ord om att man skulle behöva ha klätterkunskaper eller någon form av bra skor för att ta sig tillbaka.
Idag ser vi fram emot att inte göra ett smack.. På måndag bär det av till Tyskland igen för att bli verbalt misshandla av Audi. Igen..
Johan
Igentligen var det inte själva åkningen som var den tunga biten. Den funkade bra. Laddad till tårna kastade jag mig ut för branten, för att tre svängar senare glida förbi domarna på mage. Frånsett den mindre krashen och att banan var ungfär dubbelt så lång som vi räknat med gick det ganska bra. Nicole tog sig ned utan större bekymmer. Som normal duktig svensk står man sig ganska bra i konkuransen.
Den riktiga utmaning började först när man skulle ta sig tillbaka. Med skidorna fastspända på ryggen och med en sködpaddas smidighet skulle man ta sig nerför ett stenfall, uppför ett stup och sedan slutligen 2h vandring nerför. Typisk Rumänskt. Inte ett ord om att man skulle behöva ha klätterkunskaper eller någon form av bra skor för att ta sig tillbaka.
Idag ser vi fram emot att inte göra ett smack.. På måndag bär det av till Tyskland igen för att bli verbalt misshandla av Audi. Igen..
Johan
fredag 15 maj 2009
Season ending crash
Det är fredag kväll och jag och spenderar lite kvalitets tid ihop med mina tekniska manicker. Den lilla vita lådan i hörnet spelar Morrissey och precis nyss pinglade det i ena hörnet på bildskärmen, det var min bor som bara ville meddela att han skulle ut och göra Stockholm och att han dagen till ära matchar sina gula sockor med en klocka i samma färg.
Helgens stora utmaning är årets upplaga av Freeride tävligen i Bucegi. Tillsammans med några likasinnade skall ta oss ned för berget i vad som verkar vare en ganska smal ränna. Förhoppningsvis utan att dö. Det är det som är hela poängen. Upplägget känns ganska Rumänskt. Först tar man liften upp, sen gäller det att gå 45 min för att komma till starten. 2 min extas och sen gå 1,5 timmar för att komma tillbaka till liften där man en gång startade. Hursom helst skall skall bli helt underbart skönt att få åka lite skidor igen. Det är banne mig på tiden.
tisdag 12 maj 2009
Men hur gick det dårrå
Jo ärade läsare det skall jag tala om för er.
Lag Autoliv slutade på 14'e plats av 16, efter oss hade vi junior avdelningen från Brasovs simklubb med barn i 8-12 års åldern och ett lag med handikappade som rullad ut sina tävlande rullstol inför varje start.
Resultatet var ändå ett fall framåt i samanhanget med tanke på att vi fick spö av småttingarna året innan.
Själva simningen är mest ett enda stort töcken, jag minns att att jag vevade på så gott jag kunde men att det i slutändan gick bättre om man lugnade ned sig lite fokuserade på tekniken. Fösta etappen blev 1400 m och gick av bara farten efteråt kände jag mig vimmelkantig och hade kväljningar. 1400 meter förföljde mig på dom två följande etapperna men på sista surade vi ihop och gjorde nätt och jämt 1300m.
Nicole simmade 1200m första 1300m andra och sen 1100m på dom två sista. Det segrande laget bestod av Rumäniens junor landslag och dom simmade i runda svängar 2.5km, per 30 min etapp. Det betyder lite förenklat att det gick dubbelt så snabbt.
Johan
Lag Autoliv slutade på 14'e plats av 16, efter oss hade vi junior avdelningen från Brasovs simklubb med barn i 8-12 års åldern och ett lag med handikappade som rullad ut sina tävlande rullstol inför varje start.
Resultatet var ändå ett fall framåt i samanhanget med tanke på att vi fick spö av småttingarna året innan.
Själva simningen är mest ett enda stort töcken, jag minns att att jag vevade på så gott jag kunde men att det i slutändan gick bättre om man lugnade ned sig lite fokuserade på tekniken. Fösta etappen blev 1400 m och gick av bara farten efteråt kände jag mig vimmelkantig och hade kväljningar. 1400 meter förföljde mig på dom två följande etapperna men på sista surade vi ihop och gjorde nätt och jämt 1300m.
Nicole simmade 1200m första 1300m andra och sen 1100m på dom två sista. Det segrande laget bestod av Rumäniens junor landslag och dom simmade i runda svängar 2.5km, per 30 min etapp. Det betyder lite förenklat att det gick dubbelt så snabbt.
Johan
lördag 9 maj 2009
Brasov Simmarathon
Det har varit mycket nu... I måndags kväll kom vi hemma från Turkiet. Väl hemma var det ingen idee att vila. Bara att svida om packa, väskan med slips och kostym och åka vidare till Munchen dagen efter. Munchen är ett riktigt trevligt ställe.
Hemma igen var jag riktigt laddad för en helg utan större utmaningar. Men jä"#¤ar vad fel jag hade. För ett par veckor sedan lovade vi att ställa upp i Brasovs årliga 24h simmarathon. Det kändes rätt då. I morse klockan 04:15, när vi gick upp för att åka iväg till badhuset och göra sista etappen kändes det som det mest klantiga vi gjort någonsin.
Alla tog det inte fullt så seriöst så att dom gick hem och sov emellan etapperna.
En kille i laget började kvällen med att göra en klubbspelning i Bukarest. Vid ett snåret släntrade han in med en väska i ena handen och en 2 liters PET med öl i andra, redo för att göra sin första etapp. Därefter fortsatten han kvällen med att charma upp en av domarna och sen simma en vända till. Klockan 10 i morse slutade hela spektaklet och dom som var kvar gick förmodligen ut och drack öl för att fira. Själv var jag hemma och sov, fast besluten om att Brasov simmarathon var en engångsgrej.
Hemma igen var jag riktigt laddad för en helg utan större utmaningar. Men jä"#¤ar vad fel jag hade. För ett par veckor sedan lovade vi att ställa upp i Brasovs årliga 24h simmarathon. Det kändes rätt då. I morse klockan 04:15, när vi gick upp för att åka iväg till badhuset och göra sista etappen kändes det som det mest klantiga vi gjort någonsin.Alla tog det inte fullt så seriöst så att dom gick hem och sov emellan etapperna.
En kille i laget började kvällen med att göra en klubbspelning i Bukarest. Vid ett snåret släntrade han in med en väska i ena handen och en 2 liters PET med öl i andra, redo för att göra sin första etapp. Därefter fortsatten han kvällen med att charma upp en av domarna och sen simma en vända till. Klockan 10 i morse slutade hela spektaklet och dom som var kvar gick förmodligen ut och drack öl för att fira. Själv var jag hemma och sov, fast besluten om att Brasov simmarathon var en engångsgrej.
Folk sover på läktaren samt charmiga omgivningar runt Badhuset
Johan
Johan
tisdag 5 maj 2009
Istanbul
En underbar och lugn helg med en massa god mat, en hel del "badande" i turkiskt bad och bastu och en del otroligt gamla och fina byggnader.
I korthet:
1) 1 maj demonstrationer
Taxin från flygplatsen blev stoppad av polis (typ några hundra) i en väg spärr och fick inte köra oss till vårat hotell. Området runt hotell var avspärrat och alla personer som gick in och ut kontrollerades (kroppsvisitation och en koll i väskan är kanske inte det första man längtar efter när man ska hitta till hotellet). På kvällen såg vi på TV att det gått rätt vilt till under demonstrationerna....molotovcocktails, tårgas och så vidare. Förstår att de var flera tusen poliser, varav en hel del var civilklädda försedda med endast en väst med ordet "polis" på och en batong (undrar vad deras order var ;)), andra hade skydd från topp till tå och aoutomatvapen. Men vi turistade lugnt på på andrasidan vattnet.
2) Turkar
Otroligt hjälpsamma och vänliga...vi var helt chockade (kanske lite för vana vid Rumänien). Kyparen som gick 4 kvarter med oss bara för att visa oss var gatan vi frågade efter låg, killen som stoppade en taxi åt oss, talade om för chaffören var han skulle köra oss...bara för att vi frågade efter vägen, gubbar som paxade plats åt en på spårvagnen, fullt på restaurangen? "lugnt jag kan visa dig en annan bra" och så vidare...listan kan göras lååååång. Mycket hjälpsamma människor i alla fall.
3) Asien
Coolt att ha varit i Asien över dagen för endast en hel "bussbiljett", dvs 7kr. Med en nygrillad makrillmacka från kajen sätter man sig lugnt på "bussfärjan" dricker en te och vips så var man i Asien (om inte båten sjunkit innan man kommit fram med tanke på skicket den var i!).
4) Mums filibabba!
Mycket god turkisk mat har ätits. Inte en likadan meze på hela resan, kebab, lamm, turkisk pannkaka, nötter, turkiskt kaffe och te, sötsliskiga efterrätter (så att man blev speedy Gonzales). Färskpressad apelsinjucie inhandlades varje dag på väg ner till spårvagnen av samma kille som stod och pressade sina apelsiner på en liten vagn i en gatukorsning. Hela 5kr styck gick det på och det gick väl åt en tio apelsiner till varje glas. Sista dagen blev det dock en ljuvligt god hamburgare till lunch ;)
5) Gamla byggnader och saker
Betade av de flesta sevärdheterna...blå mosken (som finnen vi träffade i bastun sa "jaaaa...dä va fiint, man gjick in där, va där i tre minuuter tog några kort o sen gjick man uut igjen"), Aya Sofia, Archeologiska museet, Yerebatan vattencisternen, Grand bazaar, Kryddbasaren, Galatatornet...det fick räcka så.
På hemresan på bussen från planet till terminalen i Bukarest, reste sig en man för att ge mig sin sittplats, chockad som jag var satte jag mig och trodde något stort hade hänt....men gissa var han kom i från?!
Back to reality!
/Nicole
I korthet:
1) 1 maj demonstrationer
Taxin från flygplatsen blev stoppad av polis (typ några hundra) i en väg spärr och fick inte köra oss till vårat hotell. Området runt hotell var avspärrat och alla personer som gick in och ut kontrollerades (kroppsvisitation och en koll i väskan är kanske inte det första man längtar efter när man ska hitta till hotellet). På kvällen såg vi på TV att det gått rätt vilt till under demonstrationerna....molotovcocktails, tårgas och så vidare. Förstår att de var flera tusen poliser, varav en hel del var civilklädda försedda med endast en väst med ordet "polis" på och en batong (undrar vad deras order var ;)), andra hade skydd från topp till tå och aoutomatvapen. Men vi turistade lugnt på på andrasidan vattnet.
2) Turkar
Otroligt hjälpsamma och vänliga...vi var helt chockade (kanske lite för vana vid Rumänien). Kyparen som gick 4 kvarter med oss bara för att visa oss var gatan vi frågade efter låg, killen som stoppade en taxi åt oss, talade om för chaffören var han skulle köra oss...bara för att vi frågade efter vägen, gubbar som paxade plats åt en på spårvagnen, fullt på restaurangen? "lugnt jag kan visa dig en annan bra" och så vidare...listan kan göras lååååång. Mycket hjälpsamma människor i alla fall.
3) Asien
Coolt att ha varit i Asien över dagen för endast en hel "bussbiljett", dvs 7kr. Med en nygrillad makrillmacka från kajen sätter man sig lugnt på "bussfärjan" dricker en te och vips så var man i Asien (om inte båten sjunkit innan man kommit fram med tanke på skicket den var i!).
4) Mums filibabba!
Mycket god turkisk mat har ätits. Inte en likadan meze på hela resan, kebab, lamm, turkisk pannkaka, nötter, turkiskt kaffe och te, sötsliskiga efterrätter (så att man blev speedy Gonzales). Färskpressad apelsinjucie inhandlades varje dag på väg ner till spårvagnen av samma kille som stod och pressade sina apelsiner på en liten vagn i en gatukorsning. Hela 5kr styck gick det på och det gick väl åt en tio apelsiner till varje glas. Sista dagen blev det dock en ljuvligt god hamburgare till lunch ;)
5) Gamla byggnader och saker
Betade av de flesta sevärdheterna...blå mosken (som finnen vi träffade i bastun sa "jaaaa...dä va fiint, man gjick in där, va där i tre minuuter tog några kort o sen gjick man uut igjen"), Aya Sofia, Archeologiska museet, Yerebatan vattencisternen, Grand bazaar, Kryddbasaren, Galatatornet...det fick räcka så.
På hemresan på bussen från planet till terminalen i Bukarest, reste sig en man för att ge mig sin sittplats, chockad som jag var satte jag mig och trodde något stort hade hänt....men gissa var han kom i från?!
Back to reality!
/Nicole
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
