Nedre botten

I måndags var det upp till bevis, fanns tonårstakterna kvar eller skulle man gå igenom orgien av dåligheter som den åldrade mannen man ändå är. Spontant kändes måndags morgonen bra. Även om vi försov oss flöt det på över förväntan. Hade projektmöte. Ingen skulle kunna fatta att denna man hade stått och ylat i bar fram till kvart i fyra bara ett dygn tidigare. Tonåren satt kvar som igår.

När vi kom hem hade Danz, som valt att stanna några dagar till, dukat upp med ost och vin bricka på balkongen. Jag kände att faran var över och jag var vinnaren.



Nu sker allt det dåliga ganska snabbt, ett samtal meddelar att vattnet kommer att stängas av på morgonen. Under natten utvecklas en kraftfull magsjuka. Morgonen efter är misären fullkomlig. Jag mår dåligt av tanken forfarande. Dass som inte går att spola, ett handfat som inte tillåter en att tvätta händerna och en kropp är i en så miserabel form att den bara lägger sig och sover så fort man försöker utmana den med något. Ett tag tänkte jag ta in på hotel men eftersom det skulle innebära att köra till någon annan stad blev vi kvar i misären.

Som tur var blev inte Danz drabbad, han tog sig vidare samma dag med tåg till Munchen och sedan vidare till Kanada. Även om det slutade på ett miserabelt sätt så var det nog den roligast helgen i Rumänien vi haft hitintills.

Thanks Danz, Seb & Doreen